top of page

Vasabladet: Så blev Finland plötsligt ett farligare land för journalister


Yrsa Grüne-Luoma, tidigare HBL-journalist, är ordförande för organisationens finländska del:

-Vi ser nu alltfler fabriker som producerar och sprider falska nyheter, säger hon.

Läget har försämrats också i världsdelar som tidigare haft en bra situation. Det gäller exempelvis Latinamerika, Sydostasien, Oceanien och Nordamerika. I botten ligger tre asiatiska länder, bland dem Kina.

– Enbart åtta av världens länder har ett bra läge i dag. De är gröna på listan. Och alla de finns i Europa, konstaterar Grüne-Luoma.


Listan toppas av Norge med Irland och Danmark som tvåa och tre. Sverige är fyra, följt av Finland. Vår femteplacering är densamma som i fjol då vi halkade ned från andra plats.

– Rättsprocessen med Helsingin Sanomat påverkade i fjol och gör det också i år. Men det finns annat, säger Grüne-Luoma som lyfter lastbilsdemonstrationen i Helsingfors i februari i fjol, "Convoy 2022":

– Då utsattes reportrar och fotografer från Yle, Iltalehti och Ilta-Sanomat för osakliga demonstranter. Man tog bland annat mikrofoner av dem. Det var en salig blandning av folk, men främst de från ytterhögern som gjorde fysiska påhopp.


23:e plats. Så långt sjönk Finland nu från plats 10 gällande journalisters säkerhet.

Ett av de fem mätområdena gäller just säkerheten för journalister att arbeta. Fem av de svarande hade blivit utsatta.

– Det är mycket jämfört med tidigare år då ingen journalist utsatts för fara i Finland. Som en följd av demonstrationen rasade vi från plats 10 till plats 23 på det här mätområdet, säger Yrsa Grüne-Luoma, som tillägger att domarna mot de två HS-journalisterna också påverkats negativt.


De dömdes båda för röjande av statshemlighet i tingsrätten, som en följd av en artikel publicerad år 2017. Den hette "Suomen salaisin paikka" och handlade om Tikkakoski där armén bedriver signalspaning och underrättelseverksamhet.

"De här domarna gör att journalister är mer försiktiga i Finland, man vill ju inte sitta i fängelse."

Försvaret hävdade att uppgifterna som publicerades redan var tillgängliga i offentligheten. Rätten höll inte med.

– De här domarna gör att journalister är mer försiktiga i Finland, man vill ju inte sitta i fängelse. Men det här är ingen bra utveckling. Den kan leda till att man är alltför försiktig, säger Yrsa-Grüne-Luoma, som påpekar att domarna överklagats och kan komma att prövas ända upp i Högsta Domstolen:

– Så det kan ta tid ännu. Men det redan gått sex år. Det är inte bra att det ska ta sån tid att få veta var gränsen går.


Varför ska vanligt folk bry sig om journalisternas frihet att arbeta?

– De oberoende medierna är en väsentlig del av vår demokrati. Pressfrihet är journalisternas rätt att själva välja vad de ska rapportera om.


"Vi ligger bra till i förhållande till övriga världen. Men det finns inte orsak att sprätta med hängslena."

Yrsa Grüne-Luoma

Reportrar utan gränser


Och en bra grundregel är att journalistiken fungerar då nyhetsvärdet är det enda som styr.

– Vi ligger bra till i förhållande till övriga världen. Men det finns inte orsak att sprätta med hängslena. Alla bör vara på alerten och kämpa för pressfriheten, inte minst våra riksdagspolitiker som ju har makten att stifta lagar.

Reportrar utan gränser anser att de två HS-journalisterna borde frias på alla punkter.


Text Marcus Lillkvist Vbl / Foto Tor Wennerström




bottom of page