Det ligger i journalistikens natur att utmana makten. Det ligger också i det demokratiska samhällets natur att kunna komma med motargument.
En saklig debatt baserad på fakta är bara välkommen. Men uthängningen av en enskild journalist har ingenting med en saklig debatt att göra. Det är också helt oacceptabelt att det ofta är kvinnor – i synnerhet unga kvinnor – som utsätts för hätska kommentarer.
När uthängningen övergår i ett helt maskineri av kommentarer om journalistens ålder, kön eller annat som ingenting har att göra med själva saken – det journalistiska arbetet – så utgör det ett allvarligt hot mot det fria ordet och i förlängningen mot hela samhället.
I det årliga internationella pressfrihetsindexet, World Press Freedom Index som Reportrar utan gränsers internationella sekretariat ger ut, ligger Finland fortfarande bra till. Av sammanlagt 180 länder är det bara i åtta som pressfriheten i det stora hela mår bra. Finland ligger där på femte plats.
Det betyder inte att allt är bra. En försämring av journalisternas säkerhet kan noteras också i vårt land. I indexet beaktas fem olika variabler. Sämst har Finland klarat sig när det gäller mediernas ekonomiska beroende: mindre medier köps upp av större mediehus. Även om de inte läggs ned innebär det oftast att antalet röster blir färre.
I det senaste indexet som publicerades på pressfrihetsdagen 3.5.2023 noterades en annan drastisk förändring. Fysiskt våld riktades mot reportrar i arbete under en demonstration i början av 2022.
Osakliga påhopp på enskilda journalister – fysiska eller psykiska – och den maskinering av ytterligare kommentarer av samma slag kan på twitter Facebook eller andra sociala medier leda till en självcensur som tystar röster. Det är också det yttersta målet för dem som orkestrerar påhoppen.
Men yttrandefriheten och demokratin gagnar detta inte.
Att med lag försöka få bukt med fenomenet betraktas som svårt. Men omöjligt kan det inte vara.
Det måste finnas en gräns för den form av personliga påhopp som till och med parlamentariker riktar mot en redaktionell text.
I grunden handlar det om ett direkt motarbetande av en saklig debatt. Förståelsen för vad en fri press och oberoende journalistik betyder är helt enkelt obefintlig – eller så vill man helt enkelt inte förstå. Istället färgar man samhällets vakthunds päls grön, röd, svart eller blå i ett försök att placera journalisten i än det ena än det andra partipolitiska lägret.
Fenomenet gäller förstås inte enbart Finland. Och det är inte heller enbart journalister som hängs ut.
En fri press är en av demokratins viktigaste grundstenar. Men press- och yttrandefriheten är inga självklarheter, utan värderingar som landets riksdag och regering måste värna om och vars betydelse bör betonas. Våra ledande politiker bör också reagera och säga ifrån när yttrandefriheten nonchaleras. Med hjälp av lagstiftning om ingenting annat hjälper för att skapa en trygg miljö för yttrandefrihet och mediernas integritet.
Yrsa Grüne-Luoma
ordförande
Reportrar utan gränser Finland rf