Finland nära att falla ur kategorin "bra pressfrihet"

Finland har fallit till en sjätte plats på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, som publiceras på torsdag. Finland bibehåller sin plats bland de främsta i världen, men noterar sin sämsta placering i indexets 25-åriga historia. Under de föregående fyra åren låg Finland på plats fem.

Reportrar utan gränsers (RSF) årliga internationella pressfrihetsindex placerar Finland på en historiskt låg nivå. Indexet, som publiceras torsdagen den 30 april, ger Finland en sjätte plats, vilket innebär att landet endast med nöd och näppe håller sig kvar bland världens ledande länder i pressfrihet. Placeringen är Finlands sämsta sedan indexet började publiceras. Under de senaste fyra åren har Finland placerat sig på en femte plats.

Indexet toppas återigen av Norge, följt av Nederländerna (2), Estland (3), Danmark (4) och Sverige (5). Endast sju länder kan sägas ha en "bra pressfrihet" enligt indexet och i den gruppen placerar sig Finland näst sist medan Irland intar plats sju. I den här så kallade "gröna zonen" bor färre än 0,7 procent av världens befolkning.

Även om Finlands placering i en internationell jämförelse fortfarande är mycket god, så är trenden alltså negativ. Finland var i över tio år främst i världen på pressfrihet, och skillnaden är nu stor i jämförelse med den perioden.

"Indexet fungerar som en samhällelig väckarklocka eftersom det belyser mediernas försämrade verksamhetsförutsättningar. Även i fortsättningen bör journalister garanteras arbetsro och erbjudas resurser att utföra sitt arbete på ett kritiskt, fritt och oberoende sätt. Pressfriheten är inte till för medierna, utan är en garant för allas rätt att få ta del av faktabaserad, granskad och tillförlitlig information. Ett försvar av pressfriheten är ett försvar av demokratin. Pressfriheten tillhör alla finländare, inte endast journalisterna", understryker ordföranden för Reportrar utan gränser Finland rf, Kaius Niemi.

Pressfriheten rangordnas i det internationella indexet i fem kategorier: bra, tillfredsställande, problematisk, svår och mycket allvarlig. Globalt befinner sig pressfriheten på en bottennivå. För första gången i pressfrihetsindexets 25-åriga historia klassificeras pressfriheten i över hälften av världens länder och regioner som svår eller mycket allvarlig. När indexet publicerades för första gången år 2002 var det färre än 14 procent som ingick i dessa kategorier.

Indexet omfattar sammanlagt 180 länder. I 100 av dem, det vill säga 56 procent, försämrades pressfrihetsindexet 2026 jämfört med året innan.

Vanligare med praxis som begränsar mediernas verksamhet

Indexet presenterar en översikt över pressfriheten på global nivå. Det mäter inte kvaliteten på journalistiken eller utvärderar politiska beslut, även om politiska beslut nog kan påverka placeringen. 2 / 5 Pressfriheten utvärderas med hjälp av fem indikatorer: politisk verksamhetsmiljö, ekonomiska förutsättningar, rättsligt ramverk, sociokulturell kontext och journalisters säkerhet.

Det som mest bidrog till att dra ner Finlands placering var det rättsliga ramverket. Här tappade Finland hela tre placeringar, vilket är en betydande nedgång, även om liknande förändringar kunde noteras även i andra länder på indexets topp.

De rättsliga ramverk som stöder pressfriheten har försvagats i över 60 procent av länderna, dvs. 110 av indexets 180 länder, jämfört med året innan. I 48 länder har nedgången varit avsevärd, tre placeringar eller fler.

Nedgången följer en lång internationell trend. Efter attackerna mot USA den 11 september 2001 har de rättsliga ramverken för mediefriheten inskränkts i många länder, särskilt på grund av lagstiftning som rör den nationella säkerheten.

Förändringen märks främst gällande öppenheten och tillgången till information. Det här gäller inte endast auktoritära utan även demokratiskt styrda länder. Utvecklingen innebär att medias möjligheter att behandla samhälleligt viktiga ämnen har begränsats.

Den här trenden märks också i Finland. År 2025 valde Högsta domstolen att inte bevilja besvärsrätt i frågan om det så kallade Signalspaningscentret, ett ärende som fick sin början år 2017. Två journalister vid Helsingin Sanomat dömdes för röjande av statshemlighet och för försök till samma brott. Domarna stod fast.

”Finlands försämrade ställning i indikatorn för det rättsliga ramverket återspeglar en utbredd global trend. En begränsad tillgång till information motiveras med hänvisning till den nationella säkerheten. En utvidgad sekretessklassificering och rättsliga beslut som exempelvis fallet med Helsingin Sanomat har inskränkt utrymmet för undersökande journalistik även i etablerade demokratier. Den här utvecklingen visar hur bräckligt det rättsliga skyddet för pressfriheten kan bli när man väljer att prioritera säkerhetsaspekter”, konstaterar RSF:s generalsekreterare Thibault Bruttin i Paris.

Å andra sidan noterades även en positiv utvecklingstrend i Finland. Finland var förra året ett av de första EU-länderna som säkerställde att den nationella lagstiftningen är förenlig med den europeiska lagen om mediefrihet (EMFA). Lagen trädde i kraft i augusti 2025. Målet med EMFA är att stärka mediernas självständiga verksamhet och framförallt public service-bolagens oberoende.

De ekonomiska förutsättningarna: ett svårt år för mediebolagen

Indexet följer även vilka ekonomiska förutsättningar det finns för en fungerande pressfrihet. Redan i fjolårets index uppmärksammades det faktum att de journalistiska mediernas instabila ekonomi utgör ett hot mot pressfriheten runtom i världen, så även i Finland. Indikatorn för de ekonomiska förutsättningarna försvagades ytterligare, även om just den är den starkaste enskilda indikatorn för Finlands del.

År 2025 var också ett dystert år för de finländska mediebolagen. Omställningsförhandlingar fördes inte bara på Yle, nyhetsbyrån STT, mediekoncernen Sanoma och MTV utan också i förmodat stabila mediehus som Viestimedia och Keskisuomalainen.

Den parlamentariska Yle-arbetsgruppen föredrog hösten 2024 att Yles årliga kostnadsindex skulle frysas för tre år framåt och riksdagen bekräftade förslaget i december 2024. Liknande utmaningar vad gäller public service-bolagens finansiering och oberoende har noterats i länder som Schweiz, Slovakien och Storbritannien.

Riktade trakasserier och journalisters rättssäkerhet

Enligt pressfrihetsindexet har Finland fortfarande utmaningar när det gäller att säkerställa journalisters arbetsro även om situationen enligt indikatorn för det sociokulturella kontextet har förbättrats en aning.

Iltalehtis journalist Ida Erämaa utsattes för trakasserier år 2023, men ärendet behandlades ännu så sent som ifjol. Det var efter att Erämaa publicerat en av sina kolumner som trakasserierna inleddes och hon utsattes för hatmeddelanden och upprepade hätska utfall i de sociala medierna.

Inledningsvis valde polisen att inte påbörja en förundersökning men ärendet gick slutligen vidare till Mellersta Finlands tingsrätt. Mannen som sänt e-postmeddelandet till Erämaa dömdes till böter hösten 2025. I mars i år dömde även Lapplands tingsrätt en man till böter som i e-postmeddelanden uttryckt sig kränkande om Erämaa. Ingendera av domarna har ännu vunnit laga kraft.

Journalister förföljs, grips och mördas utan att förövarna ställs till svars

I Finlands östra närområde har pressfriheten närmast kollapsat. Ryssland placerar sig på plats 172 och utmärker sig efter Kina som världens näst största fängelse för journalister. Sammanlagt 48 journalister sitter fängslade i Ryssland på grund av sitt yrke, 26 av dem är ukrainska medborgare.

Journalister som vill fortsätta utöva sitt arbete utan påtryckningar har drivits i landsflykt. Särskilt oroande är det faktum att Ryssland utövar rättslig förföljelse mot journalister även utanför landets gränser.

Belarus (plats 165) agerar på liknande sätt. Genom att åberopa lagstiftning mot terrorism och extremrörelser kriminaliseras kontinuerligt journalisters arbete.

Georgien är ett av de länder som rasat mest i årets index och placerar sig nu på en 135:e plats. Landet har infört lagstiftning som begränsar pressfriheten samtidigt som medborgarnas tillgång till information har inskränkts.

Den kinesiska regeringen har mångdubblat lagstiftningen rörande den nationella säkerheten och använder den gång på gång för att fängsla journalister. I Kina sitter 121 journalister fängslade och landet placerar sig på en 178 plats, tredje sist i indexet. Den kinesiska politiken har också lämnat tydliga spår i Hongkong. Från och med den första mätningen till idag har Hongkong rasat 122 placeringar och befinner sig idag på plats 140.

Den stränga lagstiftningen rörande nationell säkerhet möjliggjorde bland annat att den välkända självständiga förläggaren Jimmy Lai kunde fängslas. Han dömdes nyligen till 20 år i fängelse. Med tanke på Lais ålder innebär detta i praktiken en livstidsdom, vilket är den hårdaste domen mot en journalist i den särskilda administrativa regionen Hongkong.

Våld och politiska påtryckningar undergräver pressfriheten

I Israel har man efter att den militära aktionen mot Gaza inleddes i oktober 2023 skärpt den antiterroristiska lagstiftning som riktar sig mot pressen. Myndigheterna har fängslat palestinska och utländska journalister, vilket inneburit att Israel fallit till plats 116 i indexet. I Gaza har den israeliska armén sedan oktober 2023 dödat över 220 journalister, varav minst 70 på grund av deras arbete. Ingen har ännu ställts till svars för dessa gärningar.

USA föll sju placeringar i indexet. Orsaken är det politiska trycket och den försämrade säkerhetssituationen. President Donald Trumps upprepade attacker mot media har förvandlats till systematisk politik och journalister utsätts för gripanden och polisiärt våld. Nedskärningar i USA:s finansiering av den globala medieverksamheten har dessutom avsevärt försvagat mediers verksamhetsförutsättningar i flertalet länder.

Argentinas och EL Salvadors presidenter Javier Milei respektive Nayib Bukele har tagit modell av Trump-administrationens agerande. Den här politiken och den straffrihetskultur som ytterst medföljer, fungerar som en förebild för andra ledare som vill inskränka och undertrycka mediernas verksamhet i sina egna länder.

Positiva förändringar

I den dystra helhetsbilden finns även ljusglimtar. Norge, som har toppat indexet 16 gånger av 25, intar även i år den första platsen.

I Ukraina har pressfriheten fortsatt att stärkas trots Rysslands anfallskrig. Ukraina klättrade hela sju placeringar under 2025 och ligger nu på plats 55 i indexet. Bakom den här positiva förändringen ligger ett aktivt medielandskap som analyserar och belyser politiska förvecklingar samt en rad medier som publicerar undersökande journalistik.

Trots att förra årets tvåa, Estland, tappade en placering så har landet etablerat sig som ett av världens ledande pressfrihetsländer. I indexets material lyfts påtryckningar mot landets rundradiobolag fram som en orsak till den nya tredje platsen.

Vad är RSF:s pressfrihetsindex?

Indexet, som har publicerats sedan 2002, bedömer pressfriheten i 180 länder.

Indexet är en översikt av pressfrihetsläget. Det mäter inte journalistikens kvalitet och utvärderar inte heller regeringars politik direkt, även om politiska beslut har en betydande inverkan på resultaten.

Indexet bedömer pressfriheten utifrån fem indikatorer: politisk verksamhetsmiljö, ekonomiska förutsättningar, rättsligt ramverk, sociokulturell kontext och journalisters säkerhet. Indexets poängsättning är 0–100. Utifrån poängen klassas pressfrihetens situation in i fem kategorier: ett lands pressfrihet är god när landet får 85–100 poäng, tillfredsställande när poängen är 70–85, problematisk när poängen är 55–70, svår när poängen är 40–55 och mycket allvarlig när poängen är 0–40.

Finlands poäng var 86,22 och föll med 0,96 poäng från förra året. Världens medeltal sjönk till 54,31 poäng.

Placeringen baseras på en omfattande enkät från RSF, där mediearbetare, jurister och samhällsvetare bedömer pressfriheten. Dessutom innehåller indexet oberoende kvalitativa bedömningar gjorda utanför det berörda landet.

Indexet förnyades 2022. På grund av förändringen bör placeringar mellan olika år tolkas med försiktighet

Pressfrihetsindexet och en ny utredning presenteras i samband med Pressfrihetens dag den 4 maj 2026

För att uppmärksamma den internationella pressfrihetsdagen ordnas ett diskussionstillfälle på mediemuseet Merkki (Ludvigsgatan 2-4, Helsingfors) den 4 maj 2026. Under evenemanget presenteras förutom RSF:s pressfrihetsindex även en ny utredning om de journalister som lever i exil i Finland. Diskussionstillfället är öppet för allmänheten.

Kontaktuppgifter:

Thomas Slätis, viceordförande, Reportrar utan gränser Finland rf tfn 044 277 8840, e-post: thomas.slatis@rsf.2 https://rsf.2 https://rsf.org/en