Coronapandemins yttrandefrihetshjältar – ”journalistik räddar liv”

Päivitetty: syys 20

Reportrar utan gränser (RSF) har sammanställt en lista med coronapandemins 30 yttrandefrihetshjältar. De är journalister, visselblåsare och medier vars mod, uthållighet och innovationsförmåga har bidragit till att trovärdig och livsviktig information kunnat spridas under pandemin.  Varje kris har sina hjältar. Runt om i världen finns det journalister, visselblåsare och medier som har lyckats övervinna de informationsbarriärer som skapats sedan starten av pandemin. Genom sin rapportering eller initiativ som krävt mod, djärvhet och beslutsamhet har de kunnat sprida trovärdig och kvalitativ information, motverkat censur och bekämpat desinformation, som hotat människors hälsa. Genom att peka ut dessa hjältar vill RSF hedra de journalister, visselblåsare och medier som utmärkt sig i kampen för pressfrihet under en exceptionell kris. RSF vill också visa att det informationskaos, som spritt sig under pandemin, inte är ett oundvikligt faktum. De hjältar vi pekar ut kan ses som föredömen i en tid då försvaret av trovärdig journalistik och kampen mot desinformation är akut. – Det finns människor som har tagit så stora risker för att rapportera om pandemins verklighet att de har dött, medan andra försvunnit eller fängslats. Andra har åtalats, attackerats och förolämpats. Många har fått betala ett högt pris för att försvara pressfriheten och bekämpa den ryktesspridning och desinformation som bara försvårar konsekvenserna av den här hälsovårdskrisen. Dessa hjältar påminner oss om att journalistik kan rädda liv. De förtjänar vår uppmärksamhet och respekt, säger Christophe Deloire, generalsekreterare för RSF. RSF:s lista innehåller såväl kända som för allmänheten okända ansikten. De kommer från fem olika kontinenter, men nästan en tredjedel av dem kommer från Asien där pandemin startade. Sex är från Europa och Centralasien, och de övriga är från Afrika, Nord- och Sydamerika och Mellanöstern. De flesta av de här hjältarna har det gemensamt att de satt ljuset på allvaret i pandemin och hur många regeringar hanterat krisen. Några av hjältarna är veteraner, som Ana Lalic, från Serbien eller outtröttliga granskare, som Blaž Zgaga, i Slovenien, Andjouza Abouheir, i Komorerna och Sergei Satsuk, i Vitryssland. Några är vanliga medborgare som valde att blåsa i visselpipan i syfte att rädda så många liv som möjligt. Det var en ögonläkare, Li Wenliang, som först varnade världen om den snabba spridningen av en sjukdom i december 2019. Och det var en advokat, Chen Qiushi, som lade upp filmklipp på sin blogg, där han visade på det kaos som rådde på sjukhusen i Wuhan, epicentrum av covid-19. Li Wenliang dog själv av viruset medan Chen Qiushi tvingades i karantän och har aldrig setts sedan dess. Andra har undvikit fängelse, men kan inte längre arbeta. Efter att ha publicerat en artikel som ifrågasatte Swazilands hantering av covid-19 krisen utsattes webbtidningen Swati Newsweeks redaktör, Eugene Dube för utdragna och våldsamma polisförhör. Han flydde sedan till Sydafrika. Tidningen New York Times Kinakorrespondent, Chris Buckley tvingades lämna Kina efter att i 76 dagar rapporterat från Wuhan när smittospridningen var som värst. För första gången på 24 år fick han inte sitt visum förnyat. Många de här hjältarna visade stort mod när de stod emot påtryckningar och censur. Det handlar om bland annat Caixin, ett oberoende engelsk-kinesiska media i Beijing, Kina, som kontinuerligt ifrågasatt den kinesiska regimens officiella version. För några, som den afghanska reportern Anisseh Shahid, krävdes det stort mod att rapportera från fält under hot av inte bara covid-19, utan också talibanernas attacker.  I USA har flera Vita huset-reportrar utmärkt sig för sin uthållighet. Trots upprepade attacker av president Donald Trumps och hans medhjälpare har de fortsätt att vecka ut och vecka in ifrågasätta USA:s regerings hantering av pandemin.


Även i Finland hittar man exempel på påtryckningsförsök och professionell integritet. Kommundirektören och en kommunfullmäktigeledamot i Ilmajoki försökte i mars förhindra tidningen Ilmajoki-lehti att publicera en artikel som berättade att ledamoten brutit mot karantänbestämmelser. Tidningens styrelse gav inte tidningen sitt stöd utan permitterade istället chefredaktören Terhi Pirilä-Porvali följande dag. Hon avgick slutligen från sin post den 13.6. i protest mot tidningsledningens agerande.

Denna exceptionella kris har också skapat uppfinningsrika initiativ som bidragit till att få ut fakta och bekämpa desinformation. I Afrika skapades webbradiokanalen WA FM, i Elfenbenskusten, och nyhetssajten TogoCheck, i Togo, för att motverka ryktesspridning och påhittade nyheter, för att istället sprida trovärdig information om hur människor kan skydda sig själva. I Brasilien gick flera nya medier samman för att skapa Gabinete de crise(Kriskabinettet), för att sprida information till Rio de Janeiros många utelämnade invånare i stadens kåkstäder. Samtidigt har journalisterna från Wayuri Networkantagit utmaningen att sprida information till fler än 750 ursprungsfolksamhällen i Amazonas. I Ryssland har 25 medier gått samman och bildat Syndicate-100 för att förenkla för landets svårt utsatta hälsovårdspersonal att rapportera in problem och varna allmänheten. Slutligen vill RSF särskilt uttrycka vördnad för de ecuadorianska journalister som bevakat Latinamerikas största utbrott av covid-19, i Guayaquil, i Ecuador. Deras foton av kroppar på Guayaquils gator har spridits över hela världen. Trots att de har varit illa förberedda och saknat skyddsutrustning har stadens journalister fortsatt att arbeta och rapportera från platser med stor smittorisk. Priset har varit högt. Hittills har 13 av dem dött av viruset. Se hela listan och läs mer om alla hjältarna här (engelska)


För mer information eller kommentarer kontakta:

Jarmo Mäkelä

Ordförande, RSF Finland

m. 040 844 2609

jarmoamakela@gmail.com


Thomas Slätis

Viceordförande, RSF Finland

m. 044 277 8840

thomas.slatis@helsinki.fi