Sedan president Xi Jinping kom till makten i början av 2013 har en våg av arresteringar utan motstycke drabbat journalister och politiska kommentatorer över hela landet. Kina har satt punkt för ett decennium av experimenterande med pluralism och debatt i kinesisk media. Det visar RSFs rapport ”The Great Leap Backwards of Journalism in China.”
Rapporten, som publiceras ett år före det kinesiska kommunistpartiets 20:e nationalkongress i slutet av december 2022, avslöjar omfattningen av regimens förtryckskampanj mot rätten till information. Den kinesiska regimen har under de senaste åren bedrivit en oöverträffad förtryckskampanjen mot journalistik och rätten till information över hela världen.
Rapporten undersöker särskilt de verktyg som regimen använder sig av för att förtrycka journalister och försämra pressfriheten i Hongkong, som en gång stod modell för pressfrihet. Nu har ett antal journalister arresterats med motiveringen att de äventyrar den nationella säkerheten.
Journalistikens stora språng bakåt i Kina beskriver också Pekings strategi för att kontrollera tillgången till information inom och utanför dess gränser.
– Kinas bakåtsträvande riskerar försätta kineserna själva i en situation där de förlorar allt hopp de har att någon gång få uppleva pressfrihet, och i förlängningen kan Kinas antidemokratiska modell få fotfäste utomlands. Det är hög tid att demokratins försvarare världen över tar detta hot på allvar och tillsammans försöker hitta metoder för att övertyga den kinesiska regimen att ge upp sitt förtryck, och att stötta de många kineser som redan idag kämpar för yttrandefrihet, säger Jarmo Mäkelä, ordförande för RSF Finland.
Rapporten innehåller tio huvudpunkter:
• Journalister ombeds vara partiets språkrör
För att ta emot och förnya sina presskort kommer journalister snart att behöva genomgå en 90-timmars årlig utbildning som delvis fokuserar på president Xi Jinpings ”tankesätt”. Journalister måste ladda ner propagandaapplikationen Study Xi, Strengthen the Country som kan samla in deras personuppgifter.
• Världens största fängelse för journalister
Minst 127 journalister är för närvarande fängslade av regimen. Att undersöka ett “känsligt” ämne eller publicera censurerad information kan resultera i år av internering i ohälsosamma fängelser, där misshandel kan leda till döden.
• Utrikeskorrespondenter är ovälkomna
Regimen har utvecklat ett system för att skrämma utländska korrespondenter. Systemet är baserat på övervakning och utpressning vid visumansökan. År 2020 tvingades inte mindre än 18 utrikeskorrespondenter lämna landet.
Risken för en utvisning från Kina är dock inte det största hotet för utrikeskorrespondenter. De riskerar nu att hållas som gisslan. Tre utländska journalister och publicister av kinesisk härkomst sitter för närvarande anhållna för spionage i Kina. Den svenske förläggaren Gui Minhai, grundare av ett förlag i Hongkong dömdes 2020 till tio års fängelse. De australiensiska journalisterna Yang Hengjun och Cheng Lei greps 2019 respektive 2020 och häktades utan att något datum för rättegång har fastställts. Samtliga anklagas för spionage.
• Covid-19 som ursäkt för ökat förtryck
Minst tio journalister och online kommentatorer greps 2020 för att ha informerat allmänheten om Covid-19-krisen i Wuhan. Hittills är två av dem, Zhang Zhan och Fang Bin, fortfarande fängslade.
• Mediablockad i Xinjiang
Sedan 2016 har Pekingregimen, i “kampen mot terrorismen”, bedrivit en våldsam kampanj mot uigurerna. 71 uiguriska journalister är för närvarande fängslade, vilket omfattar mer än hälften av journalisterna som fängslats i Kina.
• Spridning av “tabubelagda frågor”
Antalet tabubelagda ämnen fortsätter att öka. Inte bara de som vanligtvis anses vara “känsliga” – som Tibet, Taiwan eller korruption – är föremål för censur, utan också naturkatastrofer, #MeToo-rörelsen eller till och med kontakter med vårdpersonal under Covid-19-krisen.
• Hongkong-journalister utsätts för fara med stöd av lagen om nationell säkerhet
Den nationella säkerhetslagen, som infördes förra året i Hongkong, har tjänat som en förevändning för förtrycket av minst 12 journalister och pressfrihetsförsvarare, inklusive Apple Dailys grundare Jimmy Lai. Alla riskerar livstids fängelse.
• Carrie Lam – en marionett för Pekingregimen
För att tillfredsställa den kinesiska regimen, stängde Carrie Lam, Hongkongs chefsminister, med tvång den sista oberoende mainstreammedian, Apple Daily. Hon censurerar också den offentliga mediegruppen RTHK (Radio Television Hong Kong).
• CGTN fortsätter att sprida propaganda runt om i världen
Den kinesiska statliga audiovisuella gruppen CGTN fortsätter att sända regimpropaganda över hela världen, trots att de förlorade sin licens i Storbritannien 2021 efter att ha sänt flera självbekännelser, inklusive publicisten Gui Minhai och ex-journalisten Peter Humphrey.
• Ambassader som språkrör mot informationsfriheten
Kinesiska diplomatiska beskickningar är också en källa för påtryckningar mot informationsfrihet i demokratier. Kinas ambassadör i Paris, Lu Shaye, är ökänd för sina smutskastningar mot media, en återfallsförbrytare som regelbundet förolämpar och attackerar oberoende journalister. I en tidigare rapport, publicerad 2019 och med titeln China’s Pursuit of a New World Media Order, visade RSF hur Peking försöker sätta stopp för journalistikens roll och istället göra den till ett verktyg i statens propagandatjänst.
Folkrepubliken Kina ligger på 177:e plats av 180 i 2021 RSF:s Pressfrihetsindex, bara två platser över Nordkorea. Hongkong, en gång en bastion för pressfrihet, har halkat från 18:e plats, när indexet skapades 2002, till 80:e plats 2021.
Läs rapporten (på engelska) här!
För mer information eller kommentarer kontakta:
Jarmo Mäkelä
Ordförande, Reportrar utan gränser Finland rf
m. 040 844 2609
Thomas Slätis
Viceordförande, Reportrar utan gränser Finland rf
m. 044 277 8840
Texten ursprungligen publicerad på RSF Sveriges hemsida 7.12.2021.